SOS

(Elviras säng på sjukhuset)

Ja den här veckan har haft en kaotiskt start. Det började med att Jag och Roger bestämde oss för att jag ska vara hemma med barnen nu istället för att dom går på dagis. Så Gustav kommer sluta på dagis. Jag vet att det är bra med det sociala och alla kompisar men gustav kommer efter jul få börja på kyrkans barntimmar istället. Så då får han det sociala och kompisar där.

Men i alla fall så på grund utav det så fick Gustav vara ledig från dagis den här veckan och vi promenerade då istället bort till öppna förskolan i Tisdags. Allting gick jätte bra och barnen hade jätte kul.

Men precis innan vi skulle gå hem hände något som inte fick hända. Elvira ramlade ner för trappen. Det var inte hela trappen utan typ 4 trappsteg. Jag stod precis vid trappen för hon hade varit på den flera gånger tidigare och jag var där och tog bort henne hela tiden. Sen efter ett litet tag sprang hon mot köket och då tänkte jag att

bra nu går hon inte upp där igen. Så jag började prata med en annan mamma som också stod där och jag hade inte stått och pratat många sekunder så ser jag i ögonvrån att Elvira stpr på fjärde trappsteget och precis när jag vänder mig och så faller hon med huvudet för, och det var ingen chans att jag skulle hinna ta emot henne. Men det läskiga var att direkt när hon för så försökte honskrika men det kom inte ut något ljud och ingen luft och hon blev helt blå om läpparna och då fick jag panik och jobbade för att få henne att börja skrika eller andas. Men tillslut kom skriket och det varade i 2 sekunder och sen tuppade hon av. Sen var det helt omöjligt att få henne att vakna. Vi försökte skit länge men eftersom hon var helt borta och livlös så lämnade jag Gustav med världens bästa Beatris och tog Elvira i vagnen och sprang till Handens närakut. Där gjorde dom något mot bröstkorgen på Elvira som tydligen ska vara oerhört obehagligt och då vaknade hon till och skrek. Men hon somnade in hela tid

en vilken inte var bra. Och jag kan ju påpeka att hon precis innan hon föll hade sovit 3 timmar så det var väldigt konstigt att hon var så trött och däckad. På närakuten tyckte dom att jag på en gång skulle åka till Astrid Lindgrens barnsjukhus för det misstänkte att hon kunde ha fått en liten hjärnskakning. Dom hjälpte till med sjuktransport och på vägen dit gjorde jag allt för att hålla henne vaken vilken gick ibland men hon somnade in på en gång hela tiden. Väl där inne så var hon för trött för att dom skulle kunna göra alla kontroller så dom ville ha kvar henne över natten för att sen att allt är bra. Så vi fick ett rum på AVD Q82 Neuropediatriken. Väl där så kvicknade hon till och blev sitt riktiga jag igen =) Snacka om att jag var lättat då. Jag var så orolig hela tiden. Min lilla prinsessa.

(Så här däckad var hon när vi kom dit, man kan sen fläskläpparna.

Både övr och underläppen är svullen men små sår.)

Nu mår hon bra men är lite vinglig och inte lika stadig på benen som hon var innan men läkarena säger att det går över.