Tillräcklig eller ej??

Jag har alltid trott att man har tillräckligt med mjölk för att barnen ska växa och må bra.
Gustav han jag aldrig märka det eftersom han blev sjuk så tidigt, så amningen fungerade aldrig riktigt på grund av det.
Med Elvira så tyckte jag att det fungerade bra för hon åt var 4:e timme och sov där emellan. Men de på BVC tyckte att hon inte växte så bra och att jag skulle komplettera med ersättning. Jag tyckte det kändes fel eftersom hon var så nöjd. Men jag lyssnade på barnmorskan och gick och köpte ersättning och när hon blev van vid flaskan så ville hon inte ha bröstet längre :-(
Så denna gång så såg jag verkligen fram emot amningen eftersom jag nu bestämt mig för att inte lyssna på BVC utan amma så länge jag kände och ville så länge Felicia var nöjd och det fungerade så klart.

Men ända sen Felicia föddes så har hon svårt att finna ro. Hon tar nappen men vill ändå äta så ofta. Hon har inte ont i magen och bajsar 10 blöjor om dagen så magen fungerar ju och hon får ju i sig mat. Har tänkte att hon kanske bara är snuttig. Kräks gör hon också typ HELA tiden och det tänkte jag att hon då kanske får i sig för mycket. Men nu verkar hon liksom vara hungrig hela tiden och inte riktigt bli nöjd, På dagarna har hon även svårt att sova, eller hon sover väl inte på natten heller. Är jag dum som inte köpt ersättning tidigare????

Randigt och mönstrat?!?!

Just nu sitter jag och planerar projekt som ska göras i vår. Högst upp på prioriteringslistan är Gustavs rum. Han vill ha ett coolt rum och jag tänkte först att han skulle få spindelmannen tema, men sen tänkte jag att det var bättre att göra ett rum som är coolt både nu och sen när han även är tonåring. Den tapet som jag och Gustav  har valt tillsammans till fondväggen är denna.

Frågan är bara om man ska måla i samma turkosa färg som i tapeten eller om det matchar att ha den här randiga tapeten till??? Jag kan liksom inte bestämma mig. Älskar den randiga och skulle så gärna vilja använda den men är rädd för att de blir stökigt med randigt till mönster. 

Vad tycker ni??? 

Lästips!!!!

Denna bok har helt förändrat mitt sätt att tänka. Jag har alltid i hela mitt liv varit rädd för saker och inte vågat ta för mig utan anpassat mig och låtit andra tycka saker, sen har jag bara hållit med.
Denna bok är skriven av Donald Trump. Bok innehåller inte ett specifikt arbetssätt som ger dig framgång utan den handlar om att våga tro på sig själv, tänka utanför ramarna och att pressa sig själv att utvecklas och att oavsett vilket jobb du ha så skada prestera 150% och inte bara se jobbet som ett jobb. För gör man det så märks man inte i jobbet och du kommer ingen vart. Däremot om du gör det bästa hela tiden, tänker utanför ramen så kommer du få mer uppskattning och synas mer. Och detta gäller såklart inte bara inom yrkeslivet utan även i livet.
Vi är alla så otroligt vana vid att se det som är negativ och låta det trycka ned oss och förgöra oss. Istället uppmanar han oss att se möjligheterna i de negativa stunderna. Att vi lär oss av det som gick dåligt och sen glömmer och går vidare. Han tog upp ett bra exempel, att ofta när ett företag går i förlust eller nåt negativt har hänt så letar man efter den skyldige för att ha någon att peka ut, och sen utreder man och lägger många timmar på det som gått fel. Istället för att lägga all den energin på det som gått fel så borde den energin och de timmarna läggas på att jobba på möjligheter och vad man kan göra för att vända det negativa till något positivt för du kan aldrig få det ogjort.
Han tar också upp vikten av att lita på sin magkänsla våga göra sånt som du aldrig gjort. Gå utanför din trygghetszon för det är först då du verkligen kommer lyckas.

Det jag vill säga är att denna bok har ändrat mitt sätt att se på saker och hur jag tänker. LÄS den, jag lova man får sig en tankeställare.

Underbara barn!!

Man inser ibland inte hur stora och smarta barnen har blivit.

Igår på kvällen sitter barnen och spelar Ipad. Vi har köpt en NEXA trådlös ringklocka som vi ska installera på ytterdörren men just nu används den för att tala om när det är dags att antingen lägga ifrån sig Ipaden och göra nåt annat eller byte mellan varandra. Fungerar riktigt bra men Gustav satt och spelar och jag ringde på klockan för att tala om att det var Elviras tur men eftersom jag inte visste om han hörde så ringde jag en gång till =) Varpå Gustav säger:

"-VA?!?!?! är det min tur igen, wuhuu"

Hahahaha eller hur liksom.

Sen idag satte sig Gustav på morgonen med Ipaden och jag sa att jag skulle ringa efter 10 min. Men Elvira ville spela mycket tidigare så hon bad mig att trycka på knappen. Jag sa såklart Nej att hon får vänta. Hon springer iväg och kommer sen tillbaka efter en lite stund med en av henne kronor för sin spargris och säger:

"-Mamma?, om du får en krona av mig. Kan du trycka på knappen då?"

Hahaha vaddå lärt sig tekniken att förhandla. Dock tror jag att hon fick idén av Roger ;)

Fina Felicia

Felicia ler och skrattar. Var visserligen ett tag sen nu men jag har inte fått tid att blogga om det är. Inte heller har jag lyckats lägga in bilderna på datorn från kameran tidigare, men nu så ;)

Första gången felicia log var hon ca 2 veckor. Ungefär samma tid som Elvira. De som säger att det är för tidigt har så fel. Både Felicia och Elvira när hon var så liten bubblar av skratt när vi busar =)

Februari redan?!?

Väldigt glest mellan mina inlägg just nu. Mycket som kommer emellan. Lilla Felicia har äntligen kommit :) hon föddes den 7 januari detta år såklart ;) och vägde 3970 och var 51 cm lång. Huvudomfånget var läskiga 37 cm och det kändes kan jag säga. I övrigt gick förlossningen bra, hade helt underbara barnmorskor. Efteråt hade jag väldigt svårt att gå de första 2 veckorna. Var flera gånger som jag var tvungen att stödja mig för att inte ramla. Så mitt bäcken hade lite svårt att hålla ihop. Tog till skärp och extremt tajta byxor för att hjälpa bäckenet att hålla :) och det funkade faktiskt rätt bra :)
Något jag har märkt denna gång är att mina höfter är mer breda efter denna förlossning än tidigare. Jag vet det låter jätte löjligt men jag kan endast ha 1 par byxor och 1 kjol. Och byxorna har hål på knäna ;) inte ens mina klänningar passar :) så var det inte efter Gustav och Elvira.
Men det har ju också bara gått 1 månad :) sen vår Felicia kom till oss :) så än finns det hopp.

Gustav och Elvira är så fina mot Felicia och klappa och pussar. Gustav är så söt. Sitter han med Felicia och klappar och känner att han behöver hosta. Då rusar han ut ur rummet, hostar och sen går han tillbaka. Däremot så känns det som att jag och barnen bara tjafsar och bråkar just nu. Vet inte hur jag ska bryta det. Men får försöka bättrapå mitt tålamod lite ;) men det är svårt när man inte sover ;) men men bättring från min sida :)

Jag kommer lägga upp bilder på guldklimpen snart :)